God morgon!

Eller mer god förmiddag kanske. Persa sover middag och jag förbereder lunchen. Kyckling. Efter att vi har ätit skall vi ta vagnen bort till lekparken och gunga hade jag tänkt. Det börjar bli allt färre och färre barn där för varje dag nu, ibland är vi till och med helt ensamma. Vet inte om det kan bero på att det börjar gå lite mot vinter här och att de grekiska barnen inte är så vana vid att vara ute när det inte är medelhalvsvärme. Men jag är härdad. Och vi gungar oavsett väder. 

 

Igår var vi på grektisk-ortodoxt bröllop kombinerat med dop. Det var en rolig upplevelse. För det första  började vigseln inte förrän halv sju på kvällen när det hade blivit mörkt. För det andra var alla klädda i svart förutom jag. Jag hade ljusa byxor och en gammelrosa blus och en rosablommig sjal i samma ton. När ajg tänker efter var det förresen en till som hade rosa på sig – bruden. Hon hade en stor princessliknande klänning med långt släp som bars upp av tre små söta brudnäbbar. Brudgummen var kostymklädd i svart. 

Alltihop började med att gästerna stod utanför kyrkan och väntade på att bruden skulle komma. Brudgummen stod på kyrktrappan och såg nervös ut. När bruden tillslut kom (drygt en halvtimma försent) gick de tillsammans in i kyrkan, varpå gästerna lite slentrianmässigt hängde på. Vissa stannade utanför. När vi kom in i kyrkan hade vigselcermonin redan börjat och folk vandrade runt lite hur som helst där inne och småpratade och lekte med sina barn medan prästen läste långa texter ur en bibel. Det var lite mer som ett mingelparty på något sätt.

Vigseln höll på längst, och den innefattade att prästen gav brudparet en smakbit av vad jag tror var någon typ av bröd, samt varsin mun sött rödvin. Därefter höll brudgummens bestman upp två metallcirklar över brudparets huvuden samtidigt som prästen läste ytterligare en text ur bibeln. Sedan gick hela skaran med brudtärnor och brudpar och präst och vittne och alltihop några varv runt ett bord framme vid altaret. Även här läste prästen upp någon text. Det var lite synd att jag inte förstod alls vad han sa – det hade varit spännande att veta.

Lite då och då ställde sig gästerna (de som inte redan stod upp eller vandrade omkringn) upp i någon form av hyllning till brudparet. Jag hängde med så gott jag kunde. Sedan var det dop. Den lille bebiskillen blev avklädd naken och doppades därefter upp och ner och upp och ner ett antal gånger i en silverbalja fylld med vatten. Jag har fått veta att de flesta barn brukar skrika hysteriskt när de är med om detta, men den här lille killen verkade tycka att det var ganska roligt. 

Sedan lade föräldrarna och gudfadern och några andra släktingar varsin kyss på prästens jättestora och guldiga bibel, och sedan gick vi hem. Jag tror inte att själva cermonin var helt över vid den tidpunkten med tanke på att vi var de enda som lämnade kyrkan just då, men tydligen är det så det brukar gå till. Folk kommer och går, vissa sitter ner, vissa står upp, andra vandrar runt, man pratar och barnen leker. Persas mamma berättade för mig att vissa gäster inte ens kommer till kyrkan, utan bara till festen som hålls efteråt. Vi gjorde tvärt om.

Det var en spännande upplevelse! Och här kommer några bilder från i lördags när jag och Persa var i parken och tog lite kort.