Jag har börjat fila på en packlista. Varför? Jo, för att det i min kalender står att jag skall åka till Gran Canaria i den 5:e april och vara borta i två härliga veckor. Och det är ju som så, att allt som står i min kalender är lag och måste följas
– utan kompromisser. Livet är hårt ibland.

Det skall bli ljuvligt. Den lilla sommar-tjejen i mig skriker av lycka över att få komma iväg till solen och värmen och havet och glada spanjorer som säger hola istället för hej. Tyvärr talar jag väldigt sparsmakad spanska (läs: nästan ingen alls.) Måste om jag klämma ur mig något kan jag på min höjd försöka briljera med att på uselt uttal säga tack, glass och öl.
Så nu är matsedeln för veckan spikad. Hoppas min gud att inte Anna Skipper läser detta. Och det gör hon förstås inte.

Men bäst av allt är mitt resesällskap: nämligen inga mindre än självaste mormor och morfar! Vi bor tillsammans i en liten fin bungalo med pool och det skall bli så fridfullt och trevligt och barndomsaktigt. Mormor och morfar flyger ner dagen före mig och vi åker även hem på olika dagar; dom med mellanladning i Berlin och jag med direktflyg raka vägen till Landvetter. För halva priset dessutom. Morfar grämer sig lite i smyg över detta och jag förstår honom. Men Tyskland verkar ju vara ett jättetrevligt land nuförtiden, och tänk vilken bonus att få chansen att tala både tyska och spanska på en och samma semester. Så får man tänka om man är pensionär.

Jag myser lite över att behöva skriva en lista över vad jag måste köpa innan jag åker. Biniki. Solkräm. Nya flipflops. Kanske nya solgalsögon och någon standklänning. Och bra böcker förstås! Förberedelserna är nästan lika roliga som själva resan.

Dubbel njutning!