Jag tänker ändå att det är viktigt att man väger sina ord när man ska prata med barn om hälsa. När jag och Lina var i Stockholm för några år sedan stod vi bakom en mamma och en tonårsdotter i matkön på Ica. Medan mamman lastade upp varor på bandet försvann dottern iväg en kort stund och kom tillbaka med en liten förpackning yoghurt. "Kan vi ta den här?" frågade hon, varpå mamman tog den lilla bruken från sin dotter och noga synade innehållsdeklarationen. "Inget socker... ja, det går bra!" sa hon glatt och radade upp yoghurten bland de andra varorna på bandet. Sedan fortsatte hon: "... för du förstår, som du såg innehåller den här yoghurten en del fett, men ska man välja mellan socker och fett ska man alltid välja fett om man inte vill bli tjock." 

 

Lina, som är en väldigt klok och förståndig person (kanske den mest förståndiga jag känner faktiskt), blev väldigt upprörd över det här, vilket hon faktskt också sa till mamman. Något som man ju sällan gör, för att man är rädd för att lägga sig i och inte vill störa. Men Lina gjorde det, och det var bra. Men fick även ett snäsigt svar i retur, vilket ju man också på sätt och vis kan förstå. 

Jag tycker inte det är fel att prata med barn om vad som är nyttigt respektive onyttigt. Felet i det här fallet tycker jag var själva sättet mamman gjorde det på, och vilka argument hon hade för att man skulle äta på ett visst sätt. För henne handlade det om att inte bli tjock. För tjock är lika med ful och ful vill man ju inte vara. Jag kan dra den slutsatsen att det var så hon menade. För att hon såg ut som hon gjorde, med Luis Vuitton-väskan avslappnat hängande i armvecket och Armani-kappan hårt knuten med ett skärp runt midjan. För att jag har fördomar och för att jag faktiskt hade svårt att tänka mig att hon stod där på ett Ica fullt med överpriser på Östermalm och hade diabetes och hjärt-och kärlsjukdomar i tankarna.

Jag vill att mina (förhoppningsvis) kommande barn ska få med sig en sund och avslappnad relation till mat och hälsa hemifrån. Jag vill ge dem en stark och frisk mamma som äter allt men inte alltid, och som tränar och är aktiv för att hon mår bra av det. Hemma hos oss ska det serveras bra mat på fina råvaror och så lite tillsatser och halvfabrikat som möjligt. Men någon gång kanske livet kommer emellan och dagen blir inte riktigt så som vi hade tänkt oss, och då kanske vi ifrångår regelbundenheten och slår ihop lunch och middag och åker och köper en stor familjepizza md extra allt och utan sallad till och äter i soffan direkt ur kartongen, och så är det inte mer med det. 

 

Lagom. Sunt. Avslappnat.

 

En målbild.