Vid den här tiden på året brukar jag alltid ha hunnit bli nästan sjuk av längtan till sommaren. När julen är förbi, allt det där mysiga och förväntansfulla, granen står i ett hörn och barrar – då finns bara tomhet kvar. Visserligen börjar det bli ljusare ute, men fortfarande är det kallt och ruggigt och har man inte på sig sin stora Canada Goose-jacka med tillhörande jätteluva fryser man. Då börjar jag längta. I tanken är jag redan på Kårholmen, min härliga sommarö. Badar, grillar, solar, blir brun. Kör båt. Lyssnar på trutarna som skriker. Går klädd i bikini och en gammal vit tunika hela dagarna om vädret tillåter, och gör det inte det så går jag klädd så ändå. Och skorna, dom slänger jag in i någon garderob någonstans. Behöver dom inte. Jag springer barfota på klipporna och mina fotsulor blir hårda och härdade och somriga. Vill man kan man göra en olivinpackning över natten, så vips, är fötterna mjuka  och lena igen. Vill man inte struntar man bara i det. Man kan strunta i nästan allting. Det är ju sommar och man mår som en blomma som just slagit ut.

Men i år känner jag faktkskt inte alls på det där sättet. Inte samma längtan. Kanske är det för att jag har fått min dos av sol och bad genom min förlängda Greklandssommar, eller kanske har det inte alls med det att göra. Kanske har jag mognat, blivit mer vuxen, carpe diem, ni vet. Börjat leva mer i nuet och lärt mig njuta av det som är för stunden.

Men förmodligen är det inte så heller. Jag vet faktiskt inte vad det beror på. Kommer på mig själv med att trivas ganska bra i regn- och ruskväder. När jag stiger upp på mornarna tar det nästan tre timmar för solen att gå upp, men inte heller det stör mig speciellt mycket. När jag går mina morgonpromenader blåser ibland iskalla vindar rakt emot mig och letar sig in under min jacka fastän den är så stor och tjock och dyr och bra. Men också det känns lite härligt på något vis.

Jag är nöjd! Hörde ni? Nöjd! Jag trivs! Så härligt det känns. Sköna Sverige. Och sedan kommer ju sommaren tillslut ändå, som en jättestor gåva till mig och alla er andra som kanske tycker att det mesta är lite för trist just nu. Då skall vi bada. Och grilla. Och sola. Och göra allt det där andra som vi tycker så mycket om. Det blir härligt.